Författararkiv: kenring

Utställning på lördag!!

Utställningen är på Lördag Vi öppnar 19.00 och det är gratis för alla i alla åldrar. Konsertens dörrar slår upp 21.00 och det kostar 150kr. 20 års gräns på spelningen. Utställningen är i förmån för KRACK UNITED!

På Mosebacke tillsammans med YES!

Mer info inom kort!!


Idag fick jag beslutet om min spelare…. Sjukt!!

Dahili Joakim Kaitano

Det är en rätt så lång historia men kan försöka skriva ner den lite kort.

Jag har befunnit mig i Kenya sen några år tillbaka och bygger en studio och hus där nere som ni vet.
Jag startade även ett fotbollslag som heter KRACK UNITED (mina barns initialer)
Du kan läsa mer om laget på http://www.krackunited.com

Efter har kört ett tag så märkte jag en kille speciellt som heter Dahili Joakim Kaitano.
Han var en riktigt grym talang! Jag fick för mig att jag skulle försöka ta han till Sverige och låta han testa lite med nån storklubb här samt besöka min familj som han haft bra kontakt med genom åren.

Det var här den långa resan för att få hit han började.
Jag kontaktade svenska ambassaden och tog reda på vad som krävdes för att få över han.
Problemet var att hans båda föräldrar var döda och det fanns inte ett enda dokument som bevisade hans existens.

Jag började från start med att fixa fram födelsebevis, dödsbevis på båda föräldrarna för att kunna skaffa han ett pass. Det va mycket slit och sjukt mycket hinder för att få fram dom dokumenten. Det tog cirka ett år och det var med tårar i ögonen han fick sitt pass och för första gången faktiskt var någon.

Nu tog jag kontakt med svenska ambassaden och ville starta processen av visum till Sverige.
Min tjej fick bli den som bjöd in honom eftersom min bakgrund i Sverige kanske inte var det bästa för att skaffa visum till nån. Och min tjej hade ju innan bjudit över en kusin från Kenya utan problem.

Vi skaffade fram alla dokument som ambassaden ville ha och för ett år sedan lämnade vi in ansökan till svenska ambassaden i Kenya. Det var då jag fick känslan av att dom hade något emot mig. Dom var extremt korta och väldigt otrevliga i deras email. Jag började undersöka i det. Det visade sig genom en kille jag känner att vissa på ambassaden hade mycket åsikter om mig och att jag var ett namn som hade kommit upp på tal ofta på deras kontor. Det sjukaste jag hörde var faktiskt att svenska kungafamiljen var så nära ambassaden för att dom levt i Kenya mycket och släktingar till kungafamiljen hade till och med ett hotell i mitt område där jag bor.
Och dom hade varit på en fest och skrattat att jag nu var så nära kungafamiljen men ändå så långt ifrån och hur dom hade sagt att det jag gjorde aldrig skulle komma i närheten av dom. Jätte barnsligt!

Självklart så trodde jag aldrig att det skulle påverka en föräldrarlös killes visering till Sverige.
Men jag hade fel.

På ambassaden fick vi då veta att våran ansökan inte hade mottagits för att den saknade ett dokument.
Ett dokument som vid den tidpunkten inte stod att man behövde på deras hemsida.
Eftersom Dahilis föräldrar var döda så räckte inte dödsbevisen på föräldrarna.
Utan svenska ambassaden sa att hans farbror som nu var den som skulle tillåta han åka var tvungen att bli hans lagliga vårdnadshavare genom rätten i kenya för att han skulle kunna ansöka om visum.

Det var som ett slag i ansiktet men jag sa till mig själv att jag bara inte kunde ge upp på denna fantastiska fotbolls spelare jag mött och som nu efter allt vi gick igenom stod mig och min familj rätt nära.

Vad gjorde jag? Jo jag gick och la in en ansökan i rätten om att hans farbror nu skulle få bli hans lagliga vårdnadshavare. Det tog ett år till och det var mycket tårar etc genom processen, alla gav upp. Farbrorn , mina anställda och lilla killen. Alla gav upp!

Men jag kämpade på och i slutet av augusti hade vi nu en court order på att hans farbror nu var hans lagliga vårdnads havare.

Nu trodde jag att allt var klart!

Gick tillbaka till Svenska ambassaden med alla dokument, bokade en ny biljett och fixade allt för andra gången.
Dom tog emot ansökan och sa att det skulle ta en vecka.

Efter en vecka så ringde jag.
Först så sa dom till mig att dom inte lämnar ut information till någon förutom den som ansökt om visum.
Men då sa jag hans namn, då sa dom till mig:
Är det Ken Ring? Jag svarade ja, då sa hon egentligen får vi inte säga detta men jag kan redan nu berätta att killen har fått avslag. Jag förstod ingenting, och frågade henne i telefonen. Varför?
Då svarade hon: Ken bara för att du är kändis så betyder inte det att du kan få vad du vill.
Han har fått avslag för att han är inom ramen av vad vi anser som en risk för att han ska stanna i Sverige olagligt.

Jag fattade ingenting. Jag hade gjort allt dom sa och lämnat alla dokument dom ville se.

Efter det så sa hon i telefonen. Ken det är bara och acceptera. Sen slängde hon på telefonen i mitt öra.

Jag förklarade för den lilla killen och han hörde bara hälften av vad jag sagt tills han brast ut i gråt och sprang därifrån. Sen dess har jag inte sett han eftersom jag var tvungen att dra tillbaka till Sverige.

Men jag vet att avslaget kom för att jag hade nått med saken att göra, det är så tydligt.
Men nu är frågan, kan en svensk ambassad jobba på det sättet?
Kan verkligen en kille nekas att komma hit på besök för att någon som jag finns i bakgrunden.
Det måste tilläggas att jag inte var den som officiellt bjöd han, mitt namn förekommer inte på några dokument.

Jag ska överklaga beslutet inom nån dag men ville först dela med mig detta till er och se vad ni tycker jag ska göra. Jag känner mig helt tom.

Det var allt väldigt kort.

Om ni vill ge era åsikter direkt till ambassaden kan ni maila dom på ambassaden.nairobi@foreign.ministry.se

En sak som borde tilläggas är att jag är den största mediella kenyanen vi har i Sverige, och att försöka ta hit en flykting är det väl ingen som tror att jag ska göra! Och det är ganska lätt att kolla upp killen genom lagets hemsida samt att min tjej faktiskt har bjudit hit en av mina kusiner förut helt utan problem.

Hoppas nu att rättvisan skapas efter att jag har överklagat.

Ha en bra dag här i Sverige!


Det är mycket nu.

Väntar svar från svenska ambassaden.
Skrev mer om spelaren på min app, ladda ner den hos Itunes.

På väg mot studion. Måste göra klart dessa album nu, måste bli fett!
Pratade med Universal igår och det var skönt att få veta att allt går som planerat.

Nu är det Sthlm den 8e Oktober jag ställer in siktet på.
Kommer bli tvärgrymt!
Ska bli roligt med vernissage. Känns som man nått rätt långt när man har en utställning om sig själv.
Sen en annan grej som är rätt fett är att Jag och Tommy bestämt oss för att droppa en Best of Ken Ring & Tommy Tee. Det kan bli klassiskt. Finns rätt mycket i hårddisken. Hehehe

Två exempel som måste va med:

Det kommer bli grymt album!!

”2 Legender Utan Penger Igjen”
Kommer väldigt snart!!

En annan fet låt som jag fastnat för som fan:

Kaptenen du är bäst just nu!!!

Peace out.
Studion kallar!!!!


På väg mot GBG

Stars N Bars imorgon.

Fick ett mail från ambassaden så jag väntar med att skriva om dem.
Saknar Kenya fan. Inte många som förstår men jag känner mig inte hemma här längre.
Känns sjukt men det är sant. Ibland så känns det att det bara är min familj som håller mig i Sverige.
Och några få nya låtar typ. Jag vet inte vad jag ska göra.

Men nu känns det som jag måste lägga all min energi på Dahili och hans visum till Sverige.
Det är det enda rätta nu när jag tänker efter.

Idag ska jag repa med en ny kille som jag tänkte dra med på turnen.
Ska filma ikväll och slänga upp så ni får se.
Kan bli fett, premiär på mosebacke den 8e oktober.

Nu ska jag spendera en sista dag med Knarren och sen dra mot Gbg för rep!
Må bäst folket!

En fet låt för dagen så ni alla kan älska idag istället för att hata.
Peace


Ikväll tänkte jag skriva av mig.

Det gäller Svenska ambassaden i Kenya. Dom har gjort bort sig kraftigt tycker jag men ska förklara hela historien ikväll. Nu ska jag jaga bilder till min utställning den 8e oktober på Mosebacke.
Kommer bli en grym kväll! Har ni några bilder från min karriär eller liv så maila gärna till kenringbb@gmail.com

Detta är postern:

Sen glöm inte Göteborg i helgen på Stars N Bars!!

Kommer bli klassiskt.

Skriver om skandalen ikväll..


Tillbaka i Sverige!!

Nu är jag tillbaka i Sverige men tyvärr med en dålig nyhet.
Ska skriva mer om den imorgon.
Men så jävla tragiskt!!

Idag tänkte jag mer ge er länken till andra avsnittet i mitt nya radioprogram.

Lyssna här

Gillar detta avsnitt!
Om kriminalitet med Tomas Bodström…


I Ethiopien nu.

På väg till oslo för spelning!!!!
Balleoom med Adam Tensta.


Premiär idag för min radio!!!!

Här kommer du kunna lyssna på den kl 15.00: sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3389&artikel=4686112


Hej gott folk.

Befinner mig i Kenya igen. Som sagt denna gång är knaster med. Gud vad skön kille han blir här nere. Tror att han passar bättre in här än hemma i sverige! Vi har så fett roligt! Ska ta mer bilder och skicka upp. Här är han med sin nya polare som jag tror han är lite kär i….

20110907-072819.jpg


Susanne Camara Forsberg TACK FÖR ALLT.

Ja då hade första assistenten avverkat sina första sex månader i Kenya som assistent i mitt lag.
Hon fick skriva några rader själv om resan och detta blev hennes ord.

Dags för nästa assistent!!!
Maila om du är intresserad.

Susanne, tack du var riktigt grym för laget och alla hälsar som fan!!

Varsågod och läs om hennes upplevelse:

Kenya 2011
Jag vill borja med att tacka Ken for att han gjorde det mojligt for mig att aka ner till Kenya. Han gor gör ett bundransvärt grymt arbete dar nere och har gjort vardagen lite lattare for sa manga unga killar, som innan inte hade nagot men nu iallafall har ett hopp om framtiden.
Mina forvantningar infor min resa till Diani i Mombasa var manga men jag hade ingen aning om vad som faktiskt vantatde mig. Jag var en ganska vilsen sjal innan jag akte, en tjej med mycket hjarta och ambitioner men med svarigheter om vart jag faktiskt skulle satta mitt fokus. Jag ville bort, ville hela mig sjal och jag ville hjalpa manniskor, men samtidigt lata mig sjalv att uvecklas och vaxa. Det visade sig att Kenya var precis ratt for mig.

Det hela borjade med att jag tog kontakt med Ken och fick veta att det fanns en chans for mig att aka ner till Kenya och hjalpa till med hans fotbolls lag Krack United och allt vad det innebar. Aven om jag tidigare varit i andra delar i Afrika sa var detta en helt ny miljo for mig. Men det var dock inte svart att apassa sig. Jag kom ner med oppet sinne utan forutfattade meningar. Vad jag mottes av var massor av nya intryck, mycket karlek och en hel del aventyr. Det ar svart att inte borja infragasatta ens livsstil nar man ar dar nere, vad som varit viktigt innan, blir helt totalt oviktigt, vilket var precis vad jag behovde.

Min roll var att se efter fotbollslaget Krack United, vilket nar jag kom ner bestod av ca 40 unga killar i aldrarna 8-25, med uniformer, material och aven stotta dem med deras sociala problem. Aven assistera Ken med det han ville skulle fixas som kunde vara svart for honom att losa pga att han ej alltid var pa plats. Det jag inte visste innnan jag kom ner, vad att killarnas problem snart skulle bli mina egna, vilket bara var positivt forutom att man vissa ganger verkligen ville gora mer for dem. Det ar svart att att vara kanslokall och stanga av nar nagon har det tufft aven om du vet du nodvandigtvis inte kan gora sa mycket.
Dagarna sag valdigt olika ut lite beroende vad som behovde goras men kunde vara allt fran, skolmoten, sportevent, moten eller bara en traff med nagon av spelarna. Det var alltid nagon av spelarna i huset dar jag bodde, antingen for att de ville ha hjalp med nagot eller bara for att umgas. Nar dagen gick mot sitt slut var det dags for fotbollstraning, som var varje dag kl 16.30. Det jag gjorde var att komma med allt material for traning, se till att killarna var pa plats och att de hade allt dem behovde. Dem har en coach som tranar dem varje dag, sa den traningen jag forsokte ge dem var mer mental an fysisk. Vi hade ibland samtal efter traning, da vi brukade prata om framtids planer, fokus och vad dem vill gora med sitt liv. Vi spelade aven matcher mot andra lokala lag minst en gang i veckan. Bortsett fran fotbollen sa ar Diani en underbart vacker plats och jag har njutit av varje minut. Bara att ha vetskapen om att du kan promenera ner till stranden pa en kvart ar nu oersattligt, det ar dessutom den vackraste kust jag varit pa i hela mitt liv. Livet ar simpelt, vissa har det valdigt fattigt och omgivningen gar inte ens att jamnfora med Europa. Men det var presic det jag ville, annars hade jag kunnat aka till vilken semesterort i varlden som helst.

Alla killar i laget samt alla andra människor som jag haft runtomkring mig under min resa har blivit min familj. Dem har påverkat mig på sätt som jag aldrig tidigare upplevt. Det var tungt att lämna det som faktiskt hade blivit min verklighet, en vacker, annorlunda, öppen, knepig men underbar verklighet, kenyas verklighet. Jag kommer aldrig, vad som än kommer hända i framtiden glömma denna resa.

Tack Susanne, denna är till dig!!!